Tango-markkinat i Seinäjoki

– levande folkfest

Ur nr 2/2006

Anlände en het sommarlördag till Tangomarkkinat - ett årligen återkommande och omfattande dansarrangemang i den finska staden Seinäjoki. Fann efter lättare vedermödor fram till huvudgatan och Tangotoimisto (tangokontoret) där tangopass för en dag kunde inhandlas för 35 euro. Långt in i landet, en bra bit från den argentinska internationella tangovågen, bland skogar och sjöar frodades under några heta sommardagar den annorlunda men mustiga finska tangovarianten. Massor av folk, marknadsstämning, gratis Coca-Cola, ett antal musicerande indiangrupper och en i början något gles gatudans på trögpivoterad asfalt. Desto tätare blev dansen på kvällen i den mer packade ishallen med mirakulöst fungerande flöde på ett välpolerat dansgolv som gott och väl kunde ha varit dubbelt så stort för att rymma alla herrar som i dansens virvlar med finska krafttag vände upp och ned på sina damer som välvilligt lade nacken i golvet och pekade mot himlen med nobelt utsträckt ben. Fram på natten blev det behaglig avslutning på en rymlig liten danspaviljong i utkanten av staden där både människor och mygg kunde trivas. En underbart kaxig liten herre förde sin stabila fru virvlande runt banan med så snabbt och elegant turnerade trumpinnesteg att man inte sett dess like.

Totalintrycket blev en stor men gemytlig dansfestival där det också dansades mycket annat än tango, bl.a. den populära humpan som jag lyckades trassla till. Argentinska tangoinslag inskränkte sig till några kurser i vals och milonga och ett teaterstycke med mixen Olavi Virta och Carlos Gardel. Argentinska tangosteg fungerade till den smäktande finska tangomusiken och begrundande blickar följde praktiserandet av ochos, ganchos, boleos, saccadas etc. Ett annat intryck efter ett besök på en stämningsfull utedansbana på den finska landsbygden var att svensk dansbandsmusik håller sig levande i konkurrensen med finsk tango. Thorleifs väntades under sommaren.

På en gård i Österbotten fick kobesättningen se dagens dagsljus, f.f.g. till följd av EU-bestämmelser, och man kunde hoppas få se en hoper ystert dansglada kor röra på sig i friheten i EU:s nya ordförandeland. Men korna som fötts upp i ladugården betedde sig inte alls som kalvar på grönbete. De plirade mot ljuset och traskade försiktigt och lite förskrämt runt på stapplande klövar, nästan som på nybörjarinstruktion i tango. Istället bjöds det kalvdans, som inte alls är vad det låter som, utan de kalvande kornas första gulaktiga trögflytande mjölk som dallrande kan avnjutas med socker och kanel. Mmm.. riktigt gott, mer dans av alla de slag åt folk och fä!

I boken ”Tango- återkomsten” av Gunilla Ander och Nils Hansson finns ett kapitel om tangon i Finland med intryck även från tangofestivalen i Seinäjoki. Ur en intervju med en av grundarna framkommer att ”detta jippo är inte i första hand någon konstnärligt sinnad avantgardetillställning, utan en medveten kampanj för att sälja in tangon till det finska folket”. Varje år kröns i den TV-sända sångtävlingen årets tangokung och tangodrottning efter en lång och landsomfattande procedur. En trevande förfrågan kom i somras via internet om intresse från svensk sida för medverkan i en tävling i argentinsk tango i Karleby. Men är det argentinska tangoklimatet i Sverige redo för tävlande som ett sätt att sprida sin kultur? TV-programmet ”Let´s dance” var visserligen en danstävling som gjorde succé och där den argentinska tangon utgjorde ett återkommande inslag.

Personligen fascineras jag av hur en särskild form av tango kunnat utvecklas i just Finland till en syntes av finska, argentinska, slaviska och även tyska musikaliska uttryck. Den finska tangostilen utvecklades och växte sig stark under 40-, 50- och 60-talen men drabbades sedan av en djupnande nedgång där Tangomarkkinat i Seinäjoki 1985 blev ett försök att vända trenden – ett försök som också har bidragit till att hålla finsk tango fortsatt levande.

Finland är en ung nation (1918) som genomlidit tre krig med sammanlagt flera hundra tusen stupade och invalidiserade. Den sorgsna känslan har säkert präglat nationen och behövt dansas, för att travestera ett känt tangouttryck. Med dans steg man in i det levande och rörde sig framåt.

Måns Ivarsson