Sista tangon?

1 – Sista Tangon?

De var vänner sedan gammalt, brukade gå på bio ihop, avsluta med en fi ka och fi lmsnack. Aningslösa beslöt de att pröva något nytt – tango. Det blev en blixt från klar himmel.

Som intellektuella vänner betraktade de teoretiskt livet på filmduken. Hon såg hans passioner på armslängds avstånd, log överseende och kallade honom sockerbit när kvinnorna flockades som flugor. De ignorerade henne, men hon visste att för honom var hon den utvalda vännen.

Några takter av Piazzolla väckte hans önskan att gräva i tangons rötter. De letade efter en plats att pröva sina vingar. Detta hände 1995, på den gamla tiden, när tango var en bristvara i Stockholm. På Restaurangen de fått tips om dansades det oftast bugg. Föreningen som funnits sen 1988 bestod då av cirka 30 personer som träffades varannan söndag. Alla kände alla -- utom dem.

Gemytligast var Skeppis, polskornas paradis. Där övades tango första söndagen i månaden, de sex turer som traderats alltsedan tangon steg iland i Europa på 1910-talet.

Kanske kunde man kalla det svensk tango, för riktigt som i Buenos Aires var den väl inte. Men den gick att kombinera med salida, grundsteget de hade lärt sig på en helgkurs. Vad han saknade var den äkta argentinska musiken. Den grep så djupt att han beslöt att dansa uteslutande tango.

Hon dansade allt, hade lätt att följa. Han begrep inte hur hon kunde läsa alla hans tankar. Men för henne rörde han sig med den självklarhet som endast erfarna dansare äger. Något nytt vaknade mellan dem på dansgolvet, i den fasta omfamningen, när de andades i samma tempo och snusade in varandras kroppsvärme.

Under sju månaders fri dans och några kurser växte hans rädsla att deras vänskap inte skulle överleva. Han kände hur farlig dansen var, hur lätt den väckte önskningar om något mer. Avsteget från den teoretiska fi lmduken kunde trassla in dem i livets mer svettiga känslor. Han var rädd att såra. Hon var hans bästa vän. Det ville han inte blanda ihop med erotik. Erotik var inte att lita på.

– Jag sublimerar min sexualitet, sa han, låter den få utlopp i annat.

– Visst. Hänger du med till Skeppis?

Hans ord var svårtytt. Dans var väl en sublimering? Deras biomöten hade aldrig skapat missförstånd. I dans förstod kropparna varann utan ord. Vad var det som spjärnade emot?

– Du är för kort för mig, fortsatte han, jag tror inte vi ska dansa mer.

– Sitt inte hemma och grubbla. Häng med ut. Du behöver inte dansa med mig. Hon hade aldrig väntat sig att han skulle välja henne för annat än vänskap. Men dans har så ofta överskott på damer att det är bra att ha kavaljer med sig. Det blir jämnare par då, även om han hellre dansar med andra.

– Nej, jag går inte på det. Vi ska inte dansa ihop längre.

Han ångrade sig delvis. För vad är bättre än tango, när det smärtar i själen? Så han ringde upp igen, lät stressad som alltid när han var nervös.

– Osäker om tango idag, men Dansens hus har dansfi lm, vill du gå dit?

– Det är Tangosöndag, men vi hinner med film också.

– Är det okej? Trots att jag inte kommer att dansa med dig? Jag ska statuera ett exempel!

Hans ord förlöste ett djupt skratt i henne. Aldrig hade han tyckts henne så bedårande som i det ögonblicket – att först locka med en film, innan han hotade med att ta dansen ifrån henne, den hon ändå alltid fått dela med andra. Skrattet var varmt och fullständigt hejdlöst. Alldeles förstummad blev han.

– Det var väldigt mycket skratt. Du tror mig inte! Men jag vill statuera ett exempel.

– Gör gärna det, sa hon för hon kände att deras vänskap låg djupare än dansen.

Han kom strax efter henne till Skeppis, satte sig bredvid henne och sa med en liten suck:

– Hej flugan, det är klart jag ska dansa med dig.

– Vi är jämna par, du kan dansa med de andra.

Men det gjorde han inte. Den kvällen vek han inte från hennes sida.

Eva Å

Del 2 i nästa nummer